
Boken är skriven av Magnus Wennerholm och Emma Jangestig. Anledningen till varför Emma kände att hon behövde skriva boken är att det uppmärksammades så mycket att Emma aldrig grät (i TV eller på foton). Hon blev beskylld för att vara känslokall och mycket annat. Folk var oförskämda och Emma kände ett behov av att återge sin berättelse av vad som hade hänt och varför hon inte ville bryta ihop.
Boken är välskriven och berörande. Eftersom den berör ett så väldigt känsligt ämne är det svårt att inte ryckas med och man mår genomgående dåligt.
Boken får 5 stjärnor av 5 möjliga.
/Bokbloggerskan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar